Etablerade metoder för konfliktlösning hotas idag av allt större sociala klyftor, politisk polarisering och just nu mest påtagligt: kriget i Ukraina. Nu samlas forskare från hela världen för konferensen Political Histories of Conflict: Social Cleavages, Political Ideologies, Clashes of Sovereignty. Värd för årets konferens är forskare från Samtidshistoriska institutet och Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola.

– Historiskt har till exempel de reformer som genomfördes för att främja samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare runt sekelskiftet eller den liberala demokratin fungerat som plattformar för att förena aktörer med skilda intressen. Olika internationella system uppstod i samband med Napoleonkrigen, efter världskrigen eller under kalla kriget som alla erbjöd olika modeller för samarbete och konflikthantering. Men mot bakgrund av utvecklingen i Europa och övriga världen måste vi förbättra vår förståelse för de här systemen, våra historiska lärdomar kan behöva omvärderas och omformuleras, säger Norbert Götz, professor i historia vid Södertörns högskola.

Historierevisionism och frånvaron av rasbegrepp

Programmet erbjuder deltagarna en vitt spektra av ämnen och diskussionspunkter: det politiska motståndets historia, liberal demokrati under 1800-talet, utmaningar och diplomati under kalla kriget – ett axplock av alla de programpunkter som planerats för.

Konferensen två huvudtalare är: István Rév, Central European University i Budapest, och Marina Mogilner, University of Illinois.

István Révs föreläsning kommer att handla om historisk revisionism efter 1989, där nutida och terapeutiska syften omformade historien. Fokus ligger på offerstatusens upphöjning, totalitära tolkningar, antifascism i kommunistisk historieskrivning, och hur politiska och kosmologiska kriser påverkat vår förståelse av det förflutna. Hur historien beskrivs är särskilt intressant då det formar så stora delar av dagens politiska diskurs och narrativ.

Marina Mogilner kommer att prata om varför rasbegreppet så länge lyst med sin frånvaro i framför allt den ryska imperialhistorien, men hur rasargumentet ändå användes inom politiken och det politiska motståndet inte minst inom till exempel anti-imperialism.

Synen på historiska källor

Yulia Gradskova, docent i historia vid Södertörns högskola är med och arrangerar konferensen men ska också delta i en panel om kalla kriget.

– Mitt tema kommer handla om kvinnor under kalla kriget, historieanvändningen i memoarer skrivna av kubanska kvinnor. Hur ska man se på de här memoarerna i dag, mot bakgrunden att de skrevs under en auktoritär regering och där allt inte kunde berättas. Det finns material publicerat, men hur ska det materialet användas? Kan man helt bortse från de här böckerna när det inte finns så mycket annat material? säger hon.

Bakom konferensen står organisationen Association for Political History som samlar historisk forskning om till exempel politiska partier, idéhistoria och politisk kultur. När organisationens årliga konferens nu arrangeras på Södertörns högskola blir det ett större fokus på Östersjö- och Östeuroparegionen, som varit högskolans särskilda forskningsprofil sedan lärosätet grundades 1996.