Enligt §6 högskolelagen ska den akademiska friheten främjas och värnas. Detta innebär att forskningsproblem får väljas fritt, forskningsmetoder får utvecklas fritt, och forskningsresultat får publiceras fritt.

— Akademisk frihet är en nödvändig förutsättning för all akademisk verksamhet, och för att högskolan ska kunna bedriva fri forskning och utbilda studenter. Vår roll är att skapa och sprida fri, kritisk kunskap. I enlighet med vår vision vill vi föra kritiska samtal om vår tids stora frågor, och akademisk frihet är en förutsättning för att kunna göra detta, berättar Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola.

UKÄ har nyligen släppt en rapport om akademisk frihet i Sverige Länk till annan webbplats.. Några av slutsatserna i rapporten är att ur ett internationellt perspektiv har Sverige generellt en god akademisk frihet, och då framför allt gällande de aspekter avser den individuella akademiska friheten. Dock upplever varannan lärare, forskare och doktorand att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad. Det som lyfts fram som hot mot den akademiska friheten är bland annat politisk påverkan.

— När det gäller politisk inblandning kan jag inte motsätta mig politikernas synpunkter på att vi utbildar exempelvis sjuksköterskor, läkare och lärare med kvalitet. Däremot finns det exempel i Europa där det politiska styret stoppat undervisning i enskilda ämnen, exempelvis genusvetenskap. Det är en väldigt stor begränsning av den akademiska friheten. Vi är inte i den situationen i Sverige, men skulle det ske skulle det innebära stora konsekvenser för vår demokrati och vårt samhälle, säger Gustav Amberg.

Även Sveriges universitets- & högskoleförbund, SUHF, har släppt en rapport om akademisk frihet Länk till annan webbplats. under 2024. I rapporten lyfter de fram att det finns europeiska studier som visar att det legala skyddet av den akademiska friheten i Sverige är bland det svagaste bland EU:s medlemsländer. I diskussioner förs ibland fram att en grundlagsskyddad akademisk frihet skulle säkerställa en starkare och mer robust akademi i Sverige.

— Akademisk frihet borde skrivas fram i grundlagen då högskolelagen ganska enkelt kan ändras genom ett riksdagsbeslut, anser Gustav Amberg.

Med akademisk frihet kommer också ett akademiskt ansvar menar Gustav Amberg. Det innebär att varje forskare måste vara noga med när de uttalar sig inom sitt eget område där de kan luta sig mot sin vetenskapliga kompetens, och när de uttalar sig som allmän medborgare.

— Som professor i strömningsmekanik kan jag uttala mig vetenskapligt om vätskor och droppar, men vill jag uttala mig om andra områden, gör jag det som allmän medborgare, inte i rollen om professor, menar Gustav Amberg.

Runt om i världen pågår krig, katastrofer och oroande händelser. I en globaliserad värld är internationella samarbeten viktiga för forskningen. Hur ställer sig då högskolan till forskning och utbildning i länder som för krig och inte lever upp till mänskliga rättigheter? Vad har detta för inverkan på den akademiska friheten och högskolans samarbeten?

— Man måste göra skillnad på individer, och stater och organisationer. Vi kan inte som myndighet bedriva en egen utrikespolitik, utan självklart följa både svenska statens och EU:s sanktioner, som till exempel avseende Ryssland och Iran. Men överallt i världen finns det enskilda akademiker som har viktiga kunskaper och som vi gärna samarbetar med, förklarar Gustav Amberg.

Framtiden för akademisk frihet i Sverige och globalt är satt under press från flera håll, och vetenskapssamhället måste vara vaksamt mot olika slags påtryckningar

— Akademisk frihet är avgörande för ett fritt och demokratiskt samhälle. Den är av stor betydelse för utvecklingen i världen även bortom det som sker dagligen på universitet och högskolor, avslutar Gustav Amberg.