Inom postkoloniala studier, migrationsstudier och studiet av ursprungsbefolkningars villkor är minnes-dimensionen viktig, utifrån de för vår tid så centrala frågorna om hur identitet och gemenskap bevaras och förändras över tid. Freds- och konfliktforskning har också allt mer kommit att intressera sig för minnespolitik; hur ett sargat förflutet hanteras har central betydelse för fredens möjligheter.

Forskningsplattformen för minnesstudier har ambitionen att bli ett nationellt och internationellt nav för minnesstudier, genom att bygga nätverk för forskningssamarbete inom och utanför högskolan. Målet är att generera forskning som gör viktiga teoretiska, empiriska och metodologiska bidrag till det snabbt växande internationella forskningsfältet. Plattformen kommer även att skapa en infrastruktur av seminarier, rapporter, utbildningsinitiativ och offentliga debatter.

Plattformen bygger på forskningsmiljöer på högskolan som redan är väl etablerade både nationellt och internationellt vad gäller minnesstudier. Den omfattar såväl samhällsvetenskapliga som humanistiska och estetiska aspekter och söker stimulera tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare som engagerar sig i minnesstudier inom en rad olika ämnen: arkeologi, cultural studies, estetik, etnologi, filosofi, historia, genusvetenskap, idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, media och kommunikation och statsvetenskap.

Forskningsplattformen har ett särskilt fokus på estetiska uttryck och konstnärligt skapande i relation till kritiska undersökningar av det förflutna. Muntlig historia är ett annat viktigt fokus för minnesstudier på högskolan, liksom minnestekniker inklusive skrift, konst, arkiv och digitala system. Forskningen om kulturarv och minnespolitik har på högskolan ett särskilt fokus på Östersjöregionen och Östeuropa, även om forskning i relation till andra områden bedrivs och välkomnas.