Kolsänkors effekt på klimatet & bilden av Arktis i den vetenskapliga konsten – 14 projekt får stöd från Östersjöstiftelsen
Nu står det klart vilka 14 projekt som har fått finansiering från Östersjöstiftelsen. Nytt för i år är att storprojekt har kunnat söka stöd, och ett sådant finns nu med bland årets projekt. Här gläntar vi på dörren till två av projekten som drar igång inom kort: naturliga kolsänkor och bilden av Arktis.
Pippi Långstrump, ed-tech, moderskap. Likt tidigare år är det stor variation mellan projekten som beviljats stöd från Östersjöstiftelsen. Men alla med det gemensamt att de på ett eller annat sätt berör Östersjö-Östeuropaområdet. Projekten omfattar ämnen såsom konstvetenskap, statsvetenskap, miljövetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap.
I år var första gången så kallade storprojekt kunde söka medel. Hit räknas projekt som har en forskargrupp bestående av minst fyra forskare, med en gemensam och sammanhållen forskningsuppgift. Det ska också inom projektet finnas samarbeten över ämnes-, lärosätes- och nationsgränser. Martin Gullström är projektledare för Climate change mitigation capacity of the Baltic coastal seascape som beviljats närmare 25 miljoner kronor över fem år.
− Vi ska studera naturliga kolsänkor, hur de fungerar, hur de länkar samman och hur de bidrar till klimatkompensationseffekten. Vi kommer att fokusera på kolsänkor i kustnära miljöer: våtmarker, sumpskogar, vass, sjögräsängar och annan marin vegetation som kan binda kol. Vi vill försöka förstå kolsänkefunktionen i olika kombinationerna av miljöer i kustnära havslandskap runt Östersjön, säger Martin Gullström, docent i marin ekologi.
Binder och lagrar koldioxid
Kolsänkor är miljöer som binder och lagrar koldioxid från atmosfären under lång tid och på så sätt bidrar till att motverka klimatförändringar. Stör man dessa sänkor kan det istället leda till utsläpp av växthusgaser.
− Vi vill ta fram en kolbudget för Östersjöns kustnära havslandskap. Förstå vad som kommer ut, vad som försvinner naturligt och vad som försvinner på grund av att människan förändrar och förstör, säger Martin Gullström.
Inom projektet finns också samhällsvetare som ska studera den klimatrelaterade förvaltningen runt Östersjön. De ska kartlägga hur och var de här frågorna hanteras i dag och förhoppningen är att i slutänden kunna presentera ett internationellt förvaltningssystem kring det som kallas Blue Carbon management.
Från grundforskning till tillämpad forskning
Forskargruppen består av tolv forskare från Sverige, Danmark, Polen, Litauen och Estland. Utöver Södertörns högskola är också Stockholms och Göteborgs universitet representerade. Inom projektet kommer även två doktorander och två postdoktorer att ingå.
− Jag har jobbat med landskapsekologi och blue carbon i ungefär 15 år, men det som är så spännande med det här projektet är att vi inte bara tar en pusselbit utan kan lägga ett helt pussel. Vi kommer att gå från grundforskning till tillämpad forskning för att ge användbar kunskap för en framgångsrik klimatförvaltning. Det är inte ofta man har råd att ta ett helhetsgrepp. Det har vi nu, säger projektledaren.
Arktis i den vetenskaplig konsten
Klimatfrågan kommer igen även i Katarina Wadstein MacLeods projekt Illustrating Neutral Nature där hon ska studera hur Arktis under tidigt 1800-tal framställdes av de expeditioner som tog sig dit.
− Jag ska titta på de ”tråkiga” bilderna: kartor, mätstudier, gestaltningar av naturen. De hårda, vetenskapliga illustrationerna. Jag ska studera om bilden av Arktis skiljer sig åt beroende på expeditionens kulturella bakgrund, och det gör jag genom att jämföra visuellt material från en fransk-skandinavisk expedition och en rysk. Såg de samma saker? Utgångspunkten är att det inte finns några värde- eller kulturellt neutrala bilder av någonting, säger Katarina Wadstein MacLeod, professor i konstvetenskap.
Betydelsen av representation i bild
Även i dagens debatt om klimatet och klimatförändringarna används stereotypa bilder av Arktis, i försöken att få människor att ändra sitt beteende eller för att informera om ny forskning. De här bilderna används i material från såväl privata bolag som Volvo Cars som från den internationella klimatpanelen IPCC.
− Jag har genomgående i min forskning ägnat mig åt betydelse av representation i bild. Nu ser jag fram emot att se hur de här kulturella bevekelsegrunderna tar sig uttryck, eller inte tar sig uttryck. Det ska också bli intressant att se hur samarbetet med ursprungsbefolkningen återberättades och gestaltades, om det var lika eller olika mellan expeditionerna. En tredje sak jag ser fram emot är att börja titta på bilder av vetenskap, och diskrepansen mellan det naturvetenskapliga, det mätbara, och hur bilden av den skapas av värdestyrda uttryck, säger Katarina Wadstein MacLeod.
Sidan är uppdaterad
2022-06-08